...har under stundom förekommit de senaste veckorna. Faktiskt helt under ytan i något fall! Varför ta sig upp från markplanet om man redan kryper omkring på alla fyra med kameran...?


Det är vacker färg på bläckfisksvampen, men stanken är vidrig vilket lär locka till sig flugor som hjälper svampen att sprida sporerna!

Den märkligaste svampen, alla kategorier, hittade vi igår med tips från Michael. Under bokarna invid den nordvästskånska sjön kände vi stanken från bläckfisksvamparna redan innan vi fått ögonen på dem! Alltför nyfiket satte jag ner näsan lite för nära och fick då mitt livs doftchock! Stinksvampens odör kan liknas vid en blomsteräng i jämförelse. Bläckfisksvampen förekommer naturligt nedåt Australien men har med människans försorg spridits till stora delar av världen. Arten finns endast på ett par ställen i Sverige.


Hur bläckfisksvampen fått sitt namn är väl uppenbart!?


Visst ser hästskoräkan förhistorisk ut!?

Redan för två år sedan fick vi lokaltips av Lasse Larsson om var man kunde hitta hästskoräkan ute på Alvaret. De förekommer sällsynt under vissa år i de grunda svämpölar som ibland bildas i det flacka landskapet. Om inte de rätta betingelserna infinner sig, kan räkans ägg "övervintra" i den torra marken i uppemot 25-30 år!


Hästskoräkan i Anitas hand ger en fingervisning om storleken, men de kan bli betydligt större!

Ett än mer intressant fakta om det här djuret är att arten räknas som jorden äldsta organism. Under 220 miljoner år har hästskoräkan inte utvecklats utan hållit på sin stil. Allt medan dinosaurierna både kommit och gått!


Kanske en lätt bedagad kantjordstjärna...

När vi ändå var på Öland passade vi på att titta på kantjordstjärnan hemma hos Anders i Sandby. De här sällsynta svamparna hade hittills undgått mig helt, så detta blev min första jordstjärna. Det lär finnas 21 arter jordstjärnor i vårt land varav nästan alla förekommer på Öland!


Denna blomkålssvamp var stor som en handboll och räckte till tre middagar!

Vi har ätit en hel del svamp i höst, särskilt karljohan och någon stensopp. För en tid sedan när vi var ute i svampskogen kom vi fram till ett ställe där jag sett blomkålssvamp för några år sedan. Som vi gick där undrade jag om man någon gång kommer att hitta en sådan igen? Två sekunder senare hade jag just en blomkålssvamp i blickfånget, möjligen under samma gamla tall som förra gången. Återseendets glädje var stor, och vi tog några bilder men lämnade den sedan för att den skulle få växa till sig i fred. En vecka senare skördade vi den. Svampen var underbart ren från nedfallna barr och löv, inga grenar hade växt in i den och nästan inga kryp hade gjort den till sitt hem.