Tredje och fjärde orientpiparen, samma individ?

Igår publicerades bilder på en Steppeplevier, alltså en orientpipare i Nederländerna. Det är fjärde fyndet i Västpalearktis, så grattis till holländarna! Det får mig att minnas det tredje fyndet av denna megararitet, orientpiparen i Torslandaviken i månadsskiftet maj-juni i år. Samma dag som fågeln upptäcktes jobbade jag till ganska sent, men en bit efter 6 på eftermiddagen kom vi äntligen iväg. Väl på plats möter vi ett par hundra skådare, uppställda på led med tillbörligt Coronaavstånd mellan sig. Piparen i fråga har hållits under bevakning under större delen av dagen, men mestadels chillat halvt dold i den risiga vegetationen i hamnutfyllnaden.



Vi hade bra timing! Snart blev orientpiparen mer aktiv och gjorde små språng kors och tvärs under sitt födosökande. En kort flygtur tog fågeln över ledet av betraktare till kanten mot själva viken där den fortsatte röra sig, men nu helt öppet. 



Solen gick slutligen ner och genom ytterligare en flygtur, från västgötasidan av lokalen landar fågeln i stenskravlet på bohussidan. Där hamnar orienten i den större strandpiparens revir, vilket först väcker viss irritation. Men allteftersom solens sista strålar retirerar, lugnar sig situation. Vi återvänder till Småland efter en fin kväll, men försitter inte chansen att nattskåda längs västgötska småvägar… älg, vattenfladdermus, rävar, kattuggla, hornuggla…