Locket på i Dalarna!

Ibland smattrar duggregnet mot biltaket, men jag hoppas (förmodligen förgäves) att det ska lätta upp nu när jag snart är på väg upp mot Flatruet. Är inne på min fjärde natt på min resa norröver och sitter i skrivande stund i Funäsdalen i Härjedalen och sammanfattar de första dygnen.

Första kvällen kommer jag upp sent till Fågeludden vid Hornborgasjön. Det är en fin kväll, men flodsångaren vid Kåxtorp håller tyst. Jag ger mig ut på krypkörning runt sjön och hör vaktel, kärrsångare och gräshoppsångare genom mitt öppna fönster. En kull kattugglor sitter och tigger innanför utloppet. I gryningen kör jag in på Varolavägen utanför Skövde. Ett tiotal gräshoppsångare surrar längs vägen, liksom flodsångaren som varit på plats ett antal dagar redan. Jag hittar även en ny flodsångare mindre än en kilometer från den första fågeln! Men nu har det börjat regna ordentligt. Jag fortsätter upp till Tiveden och Fagertärn. Det är mycket näckrosor i sjön, men jag ser inte de beryktade röda. Kanske döljer de sig fortfarande i de många outslagna knopparna? På kvällen plockar jag upp Anita i Borlänge. Vi passerar arenan där Bob Dylan ska gå upp om en stund och fortsätter ut i Dalaskogarna. Alla stora rovdjur finns här, och under sju timmar krypkör vi på helspänn. Det var verkligen spännande, men vi får nöja oss med nio skogsharar och en igelkott! Fortsätter ensam till Fulufjället. Molntäcket ligger kompakt men en ljusstrimma i sydväst inger hopp. Jaktfalkarna har häckat vid Njupeskär i flera år, och jag hittar tre flygga ungar intill fallet. Fantastiskt att man kan stå på vandringsleden och se de respektingivande fåglarna på så nära håll.



Så igår förmiddag kom jag till Nipfjället. Det ser ut att klarna upp, men jag behöver först sova några timmar för att vara på hugget under eftermiddagen. När jag vaknar upp har molnen tornat upp sig och det stänker emellanåt. Jag går ändå ut en runda på fjället och jag hör en fjällripa på håll. En flock småspov rastar på sluttningen. Ripan ska få sin chans senare.