Tillbakablickar mot Lake Habbema och Snow Mountains!
Det har hunnit gå ett par månader sedan resan till Västpapua och alla fantastiska fågelmöten där. Det är dags för ytterligare en glimt från resan, och jag har valt ut några bilder från dagarna då vi besökte Lake Habbema vid foten av Snow Mountains, som nu pga klimatförändringarna inte längre har någon snö på sig. Hela området är nu lite mer lättillgängligt än förr, för nu har skogsbolagen byggt en väg tvärs över bergen. Bra för fågelskådarna, men dåligt för fåglarna. Folk flyttar in, skogen närmast vägen huggs bort och allt fler fåglar försvinner från området. Den förväntade King of Saxony Bird-of-paradise, en fantastisk paradisfågel missade vi pga av skogsskövlingen och den hade inte heller setts till av en tidigare grupp som var här några veckor före. Men visst såg vi mycket annat fint som Black Sitella, Wattled Ploughbill och mycket mer. Fler tillbakaglimtar lär dyka up här framöver...
Den märkliga Salvadori's Teal finns bara i höglandssjöar på Nya Guinea och är enda arten i sitt släkte. Vi såg upp till sju ex i Lake Habbema, flera alldeles utanför vår camp. De dök som viggar när de skulle ha käk, trots att de väl egentligen är simänder!
En hanne av Papuan Harrier över gräsmarkerna invid Lake Habbemas strand.
Kvällsvy från campen. Sjön ligger på över 3000 meters höjd, så molnen går ner och smeker vattenspegeln. Det här stället var ett av de mer natursköna under resan, och trots höjden var det inte så farligt kallt under natten. Jag var den ende som hörde Archbold's Nightjar på kvällen, men på morgonen såg vi alla Snow Moun
tains Quail i gräsmarkerna.
Belford's Melidectes är en av de vanligaste bland åtskilliga arter honungsätare i området!
Hannen av Red-collared Myzomela är outsägligt läcker och som en bonus ganska vanlig.
Crested Berrypecker är en av två arter i sin familj. Den andra är Tit Berrypecker som är väldigt olik denna fågel.
Det var en magisk känsla när en New Guinea Woodcock lösgjorde sig ur skogens dunkel och drog över våra huvuden. Vilket spelläte!! Fågeln gjorde ett så starkt intryck på mig att jag röstade på den som "Bírd of the trip", före Wilson's BOP alltså. Jag gillar morkullor. Det här är en av världens åtta arter.
En hanne av Plum-faced Lorikeet med sin knallröda kalott. 
En honfärgad Brehm's Tiger Parrot. De var ganska oskygga men kamouflerade sig väl mot bakgrunden trots att de ofta satt helt öppet längs vägen. Därför såg man dem oftast först sedan de tagit till vingarna.
Hannen av Splendid Astrapia visar upp sin glans när ljuset ligger på rätt. Hannarna av flertalet paradisfåglar jagas fortfarande hårt, så man ser ofta långt fler honor och kanske är det så att jakten gör hannarna mer skygga. I de här krokarna finns också paradisfågeln Brown Sicklebill, men av den fick vi bara se korta skymtar.
Papuan Logrunner har blivit taxonomiskt avskiljd från sin systerart i Australien och tillsammans med Chowchillan är de tre arterna placerade i en egen familj. Det här är en superskulkare men vi hade tur som till sist lyckades spela fram den här fågeln med hjälp av en inspelad sång. Det finns inte många bilder tagna på den här arten.
"Close up" på Papuan Logrunner!
MacGregor's Honeyeater är en fullständigt unik fågel och en "måste-få-se-art" för alla fågelskådare som kommer till Nya Guinea. Tills alldeles nyligen räknades den här arten till paradisfåglarna, men har nu gått över till honungsätarfamiljen. Först såg vi ett par fåglar på ganska långt håll över en dal och alldeles för långt bort för foto egentligen. Men någon dag senare, när vi var på lite lägre höjd hittade vi en ensam fågel som åt bär i ett träd. Skönt att man kunde komma så nära inpå den när man innerst inne trott att det redan var kört för yterligare obsar.
Det finns många gökarter att botanisera bland i den här delen av världen. Den här Rufous-throated Bronze Cuckoo är bara en av flera arter vi såg i området och som bjöd på fina fotolägen!