Steglits!

Steglits!

Steglits!I det lilla bakslag som rått idag har finkarna åter samlats runt Lillstugan. Mest bofink förstås, tillsammans med ett mindre antal bergfink och ett par domherrar. De sistnämnda borde väl dra in i skogen nu och börja med häckningsbestyren kan man tycka. I skogsbrynet bakom byn var det stundtals fullt drag på sjungandet. Grönfinkar och bofinkar försökte överrösta varandra! Men där fanns också ett gnissel som vi inte hör så ofta här i Södergård. Det var en Steglits som pladdrade på samtidigt som den mumsade på alfrön i sällskap med ett gäng grönsiskor. Trots den färggranna dräkten tog det en bra stund innan jag hittade den, och när jag väl fann den hade dagens sista solstrålar drunknat i molnen…

Upplagd av Lars Petersson kl. 20:41