Att resa, upptäcka och fotografera har varit min passion sedan lång tid tillbaka. Det har blivit en livsstil jag inte kan överge. Nya resmål står ständigt på tur. Jag föredrar att resa i ett mindre sällskap av goda vänner, och i förekommande fall med inhyrd lokalguide. Men minst lika gärna reser jag själv med min fru Anita, som delar mina intressen för fåglar, djur och foto. Sedan vi träffades 2011 har vi gjort 32 resor till 45 länder tillsammans!
Mitt fotointresse tog ny fart med den digitala revolutionen strax efter millennieskiftet. Från ”digiscoping” gick jag snart över till systemkameror och långa teleobjektiv. Från 2014 fram till nu har jag mest använt Canons EOS 7D mk2 med Canon EF 500/4L IS II USM. Den utrustningen har presterat bra, men nu provar jag den spellösa tekniken och skaffat en Canon Eos R5 med objektivet RF 100-500.
Den ökande insikten om klimatförändringarna ställer många frågor på sin spets, som har med resandet att göra. Greta Thunberg och Sir David Attenborough är hjältar och modiga förebilder. Även om vi vet att våra utsläpp måste ner rejält, bland annat från flyget, är frågorna komplexa. Vad händer t. ex. med de skyddsvärda naturområdena i tredje världen, om den globala ekoturismen upphör? Vad händer med den utrotningshotade fågeln i den avlägsna skogen om lokalbefolkningen inte längre får några inkomster från besökare? För inte så länge sedan var jag återigen i Peru. När jag och mitt resesällskap tittade på fåglar längs en skogsväg träffade vi på en större samling människor från trakten. De hade gått samman, utrustade med verktyg och redskap, för att börja anlägga en lodge i närheten av sin by. De hade förstått att deras område var intressant för oss utlänningar. De såg en möjlighet till inkomst från naturturismen. Alternativet kunde ha varit att ta ner skogen, sälja virket och odla upp marken… För att sammanfatta detta svåra ämne så avser jag att fortsätta resa för att stödja lokala naturskyddsinitiativ, och fortsätta att göra det på ett så ”klimatsmart” sätt som möjligt.
